Posh

Jag kan knappt tro att det är sant. Jag kan inte förstå att jag är här. Det är verkligen överväldigande på mer än ett sätt.

Idag var första dagen på Anglia Ruskin, det gick ändå bra tycker jag, jag behövde ju trots allt inte göra så mycket mer än att sitta och lyssna. Det var ganska så befriande att inte behöva göra något mer än just det, lyssna alltså. Skolan verkar i varje fall hur trevlig somhelst, det lilla jag varit där, och jag tror jag kommer trivas bra. Sen så hoppas jag på att jag klarar av plugget också.... meeen det gör jag säkert :)

Jag bor ungfär 30 minuters promenad från Universitet, men min "värdfamilj", dem som jag bor hos, har lånat mig en av deras cyklar. Så himla gulliga verkligen! Så glad att jag hamnat just här! =) Så den hade jag tänkt börja använda så snart jag köpt ett lås till den. Tydligen är Cambrigde "the bermuda triangle" för cyklar fick jag lära mig idag, värre än Mariehem... Alla "byter" cyklar med varandra, så jag behöver ett lås, vilket ska införskaffas imorgon när skolan anordnad en buss som ska ta oss fram och tillbaka till ett lite större Tesco tror jag att det var. Blir toppen!

En av mina observationer här är att alla är så himla pk.... eller "posh" som man säger här... Liknade USA så säger man tack och snälla hela jäkla tiden. Visst, det är väl hur trevligt somhelst och det är inte så att jag tycker att det är jobbigt, det är bara det att jag är så jäkla rädd att jag ska göra någon ledsen eller arg eller besviken eller att någon ska tycka att jag är ohyffsad. Som idag tex. Jag stod och skulle småhandla, jag väntade inte bakom den "röda linjen" som man ska göra, utan jag stod en meter från kassan där en annan man stod och betalade. Efter att han hade gått därifrån och tagit sina grejer så säger kassören till mig att om han var jag så skulle jag inte ha stått där jag stod. Nähä? vadå då? Han hade tydligen sneglat konstigt på mig, han tyckte väl säkert att jag var ohyffsad eller nå.... Då sa jag bara att i Sverige skulle jag förmodligen stått ännu närmre än jag gjorde nu. "jasså, är du från Sverige, det låter som att du är från USA" får jag till svar och han börjar le istället och jag blir chockerad över hur dåligt han verkar höra.... men jaja!